Fr om den 1 april, så har jag beslutat mej för attavsluta de dagliga rapporterna.
Nu går jag in i en ny fas.
Jag har nämligen bokat schema, som alla andra fr om nu!
Nu känns det som att jag jobbar ”på riktigt”:)
Är som ”alla andra”.
Missförstå mej rätt nu; det är enbart i positiva ordalag, jag skriver detta – det är så skönt att få vara tillbaka i det normala, vad som nu är normalt, för oss själva…
Men att klockan ringer på morgonen, man kliver upp, fikar, gör sej i ordning och far på jobbet, som tusentals, miljontals människor gör dagligen – det är en sån underbar känsla, så det går inte att beskriva…
Att avsluta dagen med en kopp kaffe i soffan, med arbetskamrater, surrandes om allt och inget innan alla åker åt sina håll, hem till sitt och de sina och jag njuter av känslan av att imorgon, så ska jag antingen vara ledig, eller så börjar jag senare, eller så ska jag upp till arbete tidigt igen.
Jag antar man måste varit från jobb ett tag, för att hitta den känslan…
Jag kommer att nån gång i veckan, höra av mej med tankar och refletioner – ibland, kan det bli ofta, ibland så kan det bli sällan.
Men jag glömmer inte bort min Arbetsträningsdagbok – den har varit ett stort stöd att luta sig mot.
Jag har funderingar på att försöka fortsätta ge min bild på utmattningssydnrom, på nåt sätt – vi får se…
Kram på er alla, därute!
Arbetsträningsdagboken 